Pionjärerna

En berättelse om den moderna mobiltelefonin och dess skapare

Båttur på Themsen

Vem uppfann den moderna mobiltelefonin? Hur utvecklades de olika teknikgenerationerna? Vad har allt detta betytt för vanligt folk?

Svenolof Karlssons berättelse Pionjärerna är den första som uttryckligen har den här utgångspunkten. Fokus ligger på tjugofemårsperioden 1977–2002. Läsaren får följa hur de nordiska televerkens ingenjörer utvecklade mobiltelefonsystemet NMT och hur de sedan tog kommandot i GSM-arbetet.

Berättelsens senare del ger många detaljer om det pionjärarbete som Televerkets och Telecom Finlands folk gjorde i Baltikum, Ryssland och Turkiet.

Ett annat spår i berättelsen handlar om hur Telia och Sonera blev Telia Sonera. Hur fördes ägarspelet?

”Eftersom jag fick uppdraget direkt av Telia Sonera, gav det mig tillträde till alla i företaget. Bland annat har jag intervjuat många av Telias och Soneras tidigare chefer och även representanter för huvudägarna. Här finns många dramatiska episoder som tidigare varit okända utanför en mycket liten krets”, säger Svenolof Karlsson.

Hans egen introduktion till berättelsen följer nedan. Du kan läsa berättelsen här.

”…en initerad och innehållsrik bok om hur nordisk mobiltelefoni växte fram och inledde sitt segertåg i världen.”

(Ur Kaianders Semplers presentation av boken i Ny teknik 20/2011)

”…ett förtjänstfullt jobb i att lyfta fram de enskilda personer och händelser som varit avgörande i mobiltelefonins utveckling.”

(Janne Salonen i Forum för ekonomi och teknik, 6/2011)


Hög skrytfaktor

Inget företag i telekomvärlden kan ha så hög skrytfaktor som Telia Sonera.

Rötterna går tillbaka till den tid då Sverige och Finland var samma land, till 1796, då den optiska telegrafen öppnades mellan Grisslehamn och Eckerö. Då handlade det om inrikes kommunikationen, i dag är det en utrikeslinje.

Porträtt av Abraham Niclas Edelcrantz
Porträtt av Alfred Rosling Bennett
Båttur i Finland

Uppfinnare var Abraham Niclas Edelcrantz (1754–1821), född i Åbo och docent i naturkunnighet och litteraturhistoria vid Åbo Akademi. Konstruktionen bestod av tio fällbara luckor, som var och en var antingen ’synlig’ eller ’inte synlig’. Systemet har jämförts med dagens dataspråk med dess ettor och nollor.

1853 respektive 1855 öppnade den elektriska telegrafen i Sverige och Finland trafiken. I december 1877 öppnades de första fasta telefonförbindelserna i Stockholm och Helsingfors. 1885 var dessa städer redan världsledande när man såg till antalet telefoner i förhållande till befolkningen.
Engelsmannen Alfred Rosling Bennett besökte under det tidiga 1890-talet många av Europas länder och studerade telefonförhållandena. Han var kritisk till den högtariffpolitik som upprätthölls i hans hemland. Telefonens betydelse för samhället skulle vara störst om den liksom i de nordiska länderna gjordes tillgänglig så enkelt och billigt som möjligt för så många som möjligt.

I sin bok The Telephone Systems of the Continent of Europe skrev han så här 1895:

”Det tycks vara något i det skandinaviska blodet som gör att innehav av många telefoner bidrar med något väsentligt till deras ägares lycka. Var än två eller tre svenskar, norrmän, danskar eller finländare av skandinaviskt ursprung samlas, så kommer de ofelbart att genast börja bygga en kyrka, en skola och en telefonväxel. Vad annat i livet som är värt att ha kommer på andra plats.”

Hundra år senare

Precis hundra år senare var Sverige och Finland världsledande inom mobiltelefonin, både som dess utvecklare och användare.

Grunden till detta lades vid ett nordiskt möte i Kabelvåg på Lofoten en vacker dag midsommarveckan 1969, när det svenska televerkets radiochef Carl-Gösta Åsdal föreslog att de nordiska televerken skulle undersöka möjligheterna att konstruera ett gemensamt mobiltelefonsystem.

Tolv år senare, 1981, lanserades NMT, Nordisk Mobiltelefon. Systemet var utvecklat genom ett genuint samarbete med just de utgångspunkter som Alfred Rosling Bennett hade beskrivit.

I dag vet vi att NMT blev urmodern till GSM, den digitala standard som lanserades 1991 och som i dag åttio procent av världens mobila kommunikation baseras på.

I den här berättelsen beskrivs pionjärskapet hos de nordiska televerken, först det tekniska pionjärskap som lade grunden för den senare utvecklingen, sedan det pionjärskap som de drivit genom att initiera och leda telekomutbyggnaden på en rad marknader utanför hemländerna.

Parallellt skissas det dramatiska spelet då telekomvärlden avreglerades, då televerken blev till bolag och privatiserades och då de nordiska kollegerna insåg att de härefter förväntades konkurrera med varandra. Många krafter väcktes till liv i denna process, vänner blev fiender och fiender vänner, miljarderna rullade, politiker föll.

Under resans gång blev Televerket till Telia, Tele Finland till Sonera och Telia och Sonera till Telia Sonera.


Den moderna mobiltelefonins födelse

När Telia + Sonera blev sant

Thomas är Mr GSM

Livspuzzlet

Storkamp Media
20 år

Heimkär och vidfälo

Nördar

Att välja ledare

Att förändra världen

Mobiltelefonins pionjärer

Äventyret människan

 
 
Mötet
En lysande historia
Det gömda berget
Nordisk kust
Istid
Långtidsfrisk
Aderton kommentarer om ledarskap
Att välja ledare
Planera dig fri
Kampen om kraften
Leva, leda
Med mänskliga mått
Respekt
Toffe och hans vänner
Den lyckliga nationen
Att förändra världen
Carl David Skogman
Äventyret människan
Det goda mötet
Pionjärerna
Livspuzzlet
Pionjärerna i Videdal
Domedagsklockan
Nördar
Heimkär och vidfälo
SVERIGE:
Storkamp Media Ab
Solsa 418 Charlottendal, 149 91 Nynäshamn
tel 070-2668748
E-post: storkamp@storkamp.com
FINLAND:
Storkamp Media Ab
Litensvägen 143, 68570 Larsmo
tel 050-3792997